Nya sandaler minsann!

Äntligen en tillräckligt varm dag för att kunna gå ut med bara sandaler på fötterna.
Har även lyckats få upp vinterjackorna och skorna till förrådet. Så skönt att slippa ha det här i lägenheten.
Fegade lite och sparade dunvästen i garderoben utifall att...man vet ju aldrig.

Helgen med kanonväder var inte sådär jätte lyckad.
I torsdags åkte Marcus med Filip till närakuten då han klagat på huvudvärk i 3 dagar och sedan plötsligt fick 39,3 graders feber. Efteråt kom det hem en döv Marcus och en sliten Filip. Filip hade fått panik, stackars liten.
Läkaren konstaterade iaf ett rött öra och svullna halsmandlar, vilket resulterade i penicillin kur. Skönt att Filip tycker det är gott. :)

Filip gick på alvedon hela helgen då han bara skrek så fort det slutade verka.
Han tvärvägrade glass, saft, banan, kex osv. Då måste han ha haft ont!
Igår mådde han bättre och hade nog ingen feber längre. Vi var iaf 4 stycken som tog oss en extra sovstund på eftermiddan.

Något som muntrade upp oss här hemma under helgen var att Celinn skrattade för första gången. Små underbara ljud i ett fint leende.

Nu har Filip även kommit in i trotsen. Det är nej på allting.
Nu ska vi äta pannkakor. - NEJ! säger Filip och går fram till matstolen.
Nu ska vi gå ut och gunga. - NEJ! säger Filip och går i bara kalsonger fram till ytterdörren redo att gå ut, tycker han.
Jag gör mej klar för att mata Celinn. - NEJ NIN!
Marcus klappar katten. - NEJ PAPPA!
Ja, ni fattar. Ett högt nej oavsett vad man gör.

Underbar är han ändå. ;) Min goa lille pojke!

Ny vecka och nya krafter.
Det blev öppnis och leka ute och ett mindre roligt samtal med en kompis vars bror dog förra veckan i en hemsk olycka.
Ibland finns det absolut ingen rättvisa.
Tänker på dej!

Imorn måste jag dammsuga här hemma. Felix har iaf äntligen slutat fälla så mycket päls. Jag är förvånad över att han har nånting kvar och att soffan inte har blivit ett stort hårigt monster, men det har tagit mycket kraft.
När Filip har varit på dagis ska vi träffa Linda, Melwin (Ninni och Fiffi som dom själva säger) och Lille Wiggo.

Nu ska jag gå och se om jag kan hitta Marcus nånstans i sitt get away (data rummet) och se om vi ska hinna få nån tid tillsammans idag. :)

Kramar

Lille sjuklingen.


Glass till middag blir det när man är sjuk och inget annat duger.


Vår skrattande glada lilla tjej med mössa som påskharen kom med.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0